Knottrorna på min hy har ännu inte lagt sig.
Äkta kärlek.
torsdag 31 mars 2011
So mutch love in so tiny bodies
Det där var helt magiskt! Tiden stannade. Vilket mottagande i morse. Det var så rörande och så fint. Så mycket kramar, så mycket kärlek. En liten tjej på 2 år som säger "Mia, jag har saknat dig!" Små pluttar som klamrar sig fast runt min hals. Jag hör mitt namn överallt och leendet visste inga gränser. Jag höll på att spricka av kärlek. Och så kollegorna. Mina älskade, underbara, duktiga och fantastiska kollegor! Att få hålla om dem igen och att skratta med dem var helt outstanding! Vi drog till parken med ungarna och det var så himla kul i solen. Åkte rutchkana och klättrade i berg och skrattade. Allt kändes nästan som en dröm. Som en idyllisk saga (tills lunchen kom och verkligheten kom i fatt, hahaha!). Skithärligt var det att komma tillbaka och den känslan som jag kände i morse, den är helt jävla obeskrivlig och helt jävla magisk. Jag har världens bästa jobb. Det är, om inte förr, ta mig fan bevisat idag.
Knottrorna på min hy har ännu inte lagt sig.
Äkta kärlek.
Knottrorna på min hy har ännu inte lagt sig.
Äkta kärlek.
Take me back, where I belong
Det är rätt pirrigt att gå tillbaka till jobbet idag. Men förbannat härligt. Skräckblandad förtjusning. Åh mina barn! Gud vad jag längtar efter er! Dagen till ära får bli färgglad i klädväg. Nu blir det till att springa till tåget så småningom. Ha en supertorsdag!
 |
| En ny knallgul stickad tröja från Åhléns, 299 kr. Finns i massa färger, rekommenderas! Halsbandet har jag gjort själv på jobbet och jag ÄLSKAR det! |
onsdag 30 mars 2011
Is a house really a home when your loveones is gone?
"I love the way the wind blows in your hair"
Goddag!
Sista dagen på min sjukskrivning, i morgon får jag äntligen träffa mina älskade barn och kollegor! Som jag har saknat dem! Saknar att skratta mig igenom dagarna över allt knasigt som händer på jobbet. Det ska verkligen bli härligt att komma tillbaka. Med ny kraft.
Idag har jag, ett för mig, jävligt stort problem. WHAT'S UP with my hair?! Jag har, som man kallar det, en dålig hårdag.
För några veckor sedan när jag skulle ut och käka middag med min älskade kille så hade jag även detta problem. 'En dålig hårdag' - som jag kallade det även då. Min kille tyckte självklart att det inte var några som helst fel på mitt hår (fast det för mig var helt uppenbart).
- Vad är egentligen en dålig hårdag?!, frågar han mig.
Mitt svar blir rätt diffust men något i stil med att håret inte gör som man vill (ungefär som att håret skulle ha en egen vilja).
Ni känner med mig va? Ni vet vad jag menar.
- Var glad att du HAR hår!, får man ofta höra när man klagar på sitt hår.
Men vad fan är det för påstående?! Ja det är väl klart som korvspad att jag är glad att jag har hår, annars skulle jag väl inte bry mig så jefla mycket om hur det såg ut. Då skulle jag väl raka av det dagar som denna. Håret är det enda som jag är sådär ytlig med. Mitt hår är heligt.
(Fan... upptäckte nu att jag har satt fjärrkontrollen i ett tuggummi som jag tydligen lämnade på bordet igår kväll. Ett tuggat alltså... så det har kladdat fast i fjärren. ÄR jag förvånad?)
En parentes bara.
Så här ser det ut:
Alltså, för er som inte vet, en dålig hårdag är när man vill att det skall vara platt så är det flygit och när man vill ha volym i det så vill det bara hänga rakt ner och man känner sig inte alls sådär som man ville känna sig den där dagen, vilket kan leda till att hela dagen blir kaos. Jo, det är sant. För man känner håret på huvudet hela tiden, hur det sitter fel och man kan nästan höra hur det skrattar nöjt åt en.
Jag önskar att jag inte heller visste vad en dålig hårdag var. Hur skönt skulle inte det vara?
Sista dagen på min sjukskrivning, i morgon får jag äntligen träffa mina älskade barn och kollegor! Som jag har saknat dem! Saknar att skratta mig igenom dagarna över allt knasigt som händer på jobbet. Det ska verkligen bli härligt att komma tillbaka. Med ny kraft.
Idag har jag, ett för mig, jävligt stort problem. WHAT'S UP with my hair?! Jag har, som man kallar det, en dålig hårdag.
För några veckor sedan när jag skulle ut och käka middag med min älskade kille så hade jag även detta problem. 'En dålig hårdag' - som jag kallade det även då. Min kille tyckte självklart att det inte var några som helst fel på mitt hår (fast det för mig var helt uppenbart).
- Vad är egentligen en dålig hårdag?!, frågar han mig.
Mitt svar blir rätt diffust men något i stil med att håret inte gör som man vill (ungefär som att håret skulle ha en egen vilja).
Ni känner med mig va? Ni vet vad jag menar.
- Var glad att du HAR hår!, får man ofta höra när man klagar på sitt hår.
Men vad fan är det för påstående?! Ja det är väl klart som korvspad att jag är glad att jag har hår, annars skulle jag väl inte bry mig så jefla mycket om hur det såg ut. Då skulle jag väl raka av det dagar som denna. Håret är det enda som jag är sådär ytlig med. Mitt hår är heligt.
(Fan... upptäckte nu att jag har satt fjärrkontrollen i ett tuggummi som jag tydligen lämnade på bordet igår kväll. Ett tuggat alltså... så det har kladdat fast i fjärren. ÄR jag förvånad?)
En parentes bara.
Så här ser det ut:
Alltså, för er som inte vet, en dålig hårdag är när man vill att det skall vara platt så är det flygit och när man vill ha volym i det så vill det bara hänga rakt ner och man känner sig inte alls sådär som man ville känna sig den där dagen, vilket kan leda till att hela dagen blir kaos. Jo, det är sant. För man känner håret på huvudet hela tiden, hur det sitter fel och man kan nästan höra hur det skrattar nöjt åt en.
Jag önskar att jag inte heller visste vad en dålig hårdag var. Hur skönt skulle inte det vara?
tisdag 29 mars 2011
Let's keep in touch.
Det är märkligt att jag är nervös över denna nylansering av min blogg. I nästan 4 år har jag bloggat på en annan domän (som jag inte vill göra någon reklam för eftersom den sög mer än de där dammsugarna som kan suga upp grus ni vet... vad heter de nu igen?! Skitsamma, suga kan de i alla fall) så därför borde det här vara vardagsmat för mig men jag är lika stissig och pirrig som när man ska skrapa en trisslott... eller det var ju en jätte usel liknelse eftersom man alltid vet att det högsta man vinner är ingenting eller en ny lott för 25 spänn. Men hursomhelst, ni fattar, jag är pirrig. Den här bloggen kommer dock inte att vara ett dugg annorlunda mot min gamla blogg. Förutom snyggare och lite gladare, eftersom jag är väldigt lycklig just nu, lyckligare än någonsin, trotts utarbetning och nära väggen upplevelser. Men det man inte dör av - överlever man.
Jag hoppas ni skall trivas här på min lilla webbadress. Jag skall göra mitt bästa för att roa er så som jag har roat er förr (om jag har roat er, men jag får väl anta det eftersom jag har haft en rätt hyfsad statistik). Ni vet ju att jag lever för att garva (därför tycker jag att min header, bilden upptill på sidan för er som inte hajade, blev helt jefla awesome för att sammanfatta vad den här bloggen kommer att bestå av) så det kommer bli en hel del sådant i vanlig ordning.
Jag lämnar er för denna gång med ett - Hej, välkomna, det är jag som är Mia, eller Molly för några. Let's keep in touch!
// M.I.A.
Oskar Linnros – Genom eld
Jag hoppas ni skall trivas här på min lilla webbadress. Jag skall göra mitt bästa för att roa er så som jag har roat er förr (om jag har roat er, men jag får väl anta det eftersom jag har haft en rätt hyfsad statistik). Ni vet ju att jag lever för att garva (därför tycker jag att min header, bilden upptill på sidan för er som inte hajade, blev helt jefla awesome för att sammanfatta vad den här bloggen kommer att bestå av) så det kommer bli en hel del sådant i vanlig ordning.
Jag lämnar er för denna gång med ett - Hej, välkomna, det är jag som är Mia, eller Molly för några. Let's keep in touch!
// M.I.A.
Oskar Linnros – Genom eld
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)